Into that darkness

Efter jobbet passade jag på att, tack vare det rätt hyfsade vädret,  att ta en cykeltur. Det blev drygt 26 km på småvägar, landsvägar och grus.

Jag cyklade  först längs cykelbanan ut mot Hökåsen och därefter mot Tillberga via Hubbo kyrkan för att sedan, som jag först tänkt, ta grusvägen mot Mycklinge, men den visade sig vara en rätt otäck isbana, så jag fortsatte in mot Tillberga och ut på landet mot byn Äs som ligger på en åsrygg invid riksväg 56 mot Sala.

Där hittade jag en fin grusväg som tog mig över 56:an under en vägbro. Den väg jag följde slutade på en gårdsplan vid ett hus, så jag fick vända.

Nästa väg jag tog mig ut på var rejält gropig och full av istäckta  vatten samlingar men jag tog mig ändå framåt utan några större problem.

Mörkare och mörkare blev det och vägen smalare och fylld av grova stenar. Jag kom in i skogen men vägen gick i en riktning som borde vara söderut mot stan. Jag hade en vag förhoppning om att komma ut på någon större väg som skulle ta mig ut mot Finnslättens industriområde i utkanten av Västerås. Men jag fick ge upp färden och vända när jag hamnade på en avverkningsplats i skogen.

Hemvägen gick längs riksväg 56, vilket var obehagligt med tanken på den tunga trafiken och mökret.

Vintern står uppenbarligen för dörren. Mörkret kommer allt tidigare liksom kylan.
Idag, 17/11, gick solen ned 15:21, egentligen mitt på dagen. Kanske blir det något tillfälle till för ett litet cykeläventyr men jag gör det hellre när det är dagsljus.