Det slutade väl inte så bra egentligen...råbarkad motvind och så våldsam kramp i benen, en smärta som skulle kunna få en att ramla ihop med skrik och jämmer...Jag fick stanna och sträcka ut benet några gånger och så vila och försiktigt cyklande. Till sist kom jag hem och kunde vila ut lite. Dagen avslutades dock med en middag på indisk restaurang och en välsmakande curry med ris och färskost och jag var nog ändå på det hela taget nöjd. Igår visade det signat det dykt upp en cykel som passade mina ämdamål, Scott Gravel Speed Md18, en tjugoväxlad gravelbike på ca 10 kg och utrustad med Shimano Tiagra, carbongaffel och mekaniska skivbromsar. Priset var, vid jämförelse med likvärdiga cyklar, bland annat från samma märke, något lägre. Det var svårt att urskilja någon verklig skillnad. Det blev alltså ett köp...
Söndagen bjöd på en betydligt gråare himmel än dagen innan. Jag sniglade mig långsamt ut från Uppsala sent på förmiddagen, för att ta mig hemåt. Den här gången valde jag en annan rutt för färden. Från Stenhagen vände jag styret västerut och började trampa i riktning mot Vänge, på den cykelväg som löper parallellt med väg 72 i riktning mot Heby och Sala. Det gick långsamt. Det kändes att benmusklerna fått sitt dagen innan men jag tog mig fram. På fötterna hade jag äntligen cykelskor och kunde öva mig i att använda trampet så effektivt som möjligt. Men mitt uttröttade tillstånd gjorde att jag endast i begränsad utsträckning kunde dra nytta av rundtrampet. Tydligast kände jag dock en positivt skillnad i uppförsbackarna när jag kunde utnyttja mer av mina kroppskrafter än vad som annars skulle ha varit möjligt. Vid Järlåsa korsade jag järnvägen och cyklade söderut. Vid en festplats tog jag en kort lunchpaus och fortsatte sen söderut med Fjärdhundra som delmål. Det var ...
Träd ligger som brända plockepinn i formlösa högar, till hälften brända stammar står i ensamt majestät i det förödda landskapet. En korp hörs kraxa och vinden susar svagt. Det är det enda tecknet på liv.... År 1908 inträffade något i östra Sibirien. Ett objekt, kanske en meteor eller komet, därom finns det många teorier, slog ned över Steniga Tunguska. Expeditioner sändes ut och teorier skapades. Någon föreslog rent av att ett UFO skulle ha exploderat över floden i nordöstra Sibirien men det får nog sägas tillhöra de något mer spekulativa förklaringarna. Men bilder på förödelsen spriddes, förkolnade trädstammar, ensamma stockar och även om foton är stumma är det lätt att föreställa sig korparnas läten och vindens sus. Människan är bra liten.... Jag lämnade Irkutsk och styrde norrut mot nedslagsplatsen....(Det blev visst lite fel!) Jag och cykeln styrde iväg en kort bit söder ut längs Bergslagsvägen, in på Svetsarvägen och vidare in i skogen på andra sidan vägbommen. En liten stund t...
Kommentarer
Skicka en kommentar