Trögt men trevligt

Denna morgon gjorde jag en tur på småvägarna strax utanför Västerås. Det var en grå och höstfuktig jag kom ut till, där ett lätt duggregn fyllde luften.

Jag cyklade i riktning mot Hökåsen och vidare mot Tillberga, där jag tog av på grusvägen mot Mycklinge varifrån jag fortsatte mot Tortuna.

Grusvägen var lerig och våt utan att där fanns några större vattenpölar. Underlaget gjorde att framfarten gick långsamt och rätt trögt även om jag  bitvis kunde närma mig 30 km/h.

Runt om mig kunde jag se höstgula träd och andra som redan blivit röda. Molnen verkade hänga ned mot de nyplöjda åkrarna där de verkade övergå till duggregnet. Få ljud hördes, nästan inga fåglar utom en korp i träden vid Tortuna kyrka.

På asfaltvägen in mot stan gick det betydligt snabbare. Jag avslutade turen på skogsstigarna vid Anundshög, kanske en kilometer på en föga teknisk bana.

Jag är nöjd med tiden även om hastigheten blev blygsam. Det blev ändå en stunds motion med en härlig närvarokänsla.