Inlägg

Kramp och jävelskap men en fin gravelbike-premiär

Bild
Det slutade väl inte så bra egentligen...råbarkad motvind och så våldsam kramp i benen, en smärta som skulle kunna få en att ramla ihop med skrik och jämmer...Jag fick stanna och sträcka ut benet några gånger och så vila och försiktigt cyklande.  Till sist kom jag hem och kunde vila ut lite. Dagen avslutades dock med en middag på indisk restaurang och en välsmakande curry med ris och färskost och jag var nog ändå på det hela taget nöjd. Igår visade det signat det dykt upp en cykel som passade mina ämdamål, Scott Gravel Speed Md18, en tjugoväxlad gravelbike på ca 10 kg och utrustad med Shimano Tiagra, carbongaffel och mekaniska skivbromsar. Priset var, vid jämförelse med likvärdiga cyklar, bland annat från samma märke, något lägre. Det var svårt att urskilja någon verklig skillnad. Det blev alltså ett köp...

Ljust men kallt...

Bild
God morgon! Det är i slutet av mars och enligt mina stolta ambitioner skulle jag redan vara ute på vägarna, befara dem, "bo på dem". Men icke! Kallt och mörkt är det länge här i norden och livet går in i en annan rytm när kylan och mörkret kommer över oss. Men denna morgon är det ljuwt!  Solen strålar verkligen även om klockan är en kvart över sju på morgonen. Strax dags att åka till jobbet. Cyklandet står för dörren. Dag för dag får solen det lättare att göra sitt jobb. Om någon vecka, kan, man hoppas, kommer det förhoppningsvis att vara märkbart varmare. Jag trivdes inte med vintercykling, det får jag erkänna.  Kanske berodde det på att jag var dåligt klädd, kanske på att jag är en smula slö...Vintern blev en inomhustid, som den brukar vara, även om jag gjorde några utfärder i januari. Men vad väntar då nu? * Rejäl service av crosshybriden, ny kedjekassett och kedja, kanske kombipedaler. * Nya handskar och byxor behövs samt ett gäng nya kläder av olika slag. * Oc...

Mot Torsby och Malung på en Rex? Varför inte?

Bild
Idag är det trettondagen. Julen håller på att ta slut och nyåret är redan passerat med  nästan en vecka. Tankarna börjar att orientera sig framåt, mot våren och sommaren, även om dessa ännu känns rätt avlägsna.  Ute skiner solen men temperaturen ligger en bit under nollstrecket. Idag upptäckte jag att bakhjulet på crosshybriden hade drabbats av punktering. Det var inte oväntat eftersom däcket hunnit bli ordentligt slitet efter att ha tjänat väl i hundratals räknade och oräknade mil sedan förra våren.  Det blir helt enkelt dags att byta ut däcket så snart som möjligt, viket blir första steget i en rad serviceåtgärder jag måste göra under den tid som kommer. Kedja och kedjekassett måste också bytas ut, även om det inte är riktigt lika brådskande. Under tiden börjar planerna inför sommaren ta form. Som jag skrivit i ett tidigare inlägg så tänker jag vänds styret mot väster i år. Tanken är att först ta mig till Karlstad via Kopparberg, Hällefors och Filipstad. Hittills har ...

Äventyr på den västmanländska tundran

Bild
Det börjar närma sig jul. Det är bråda tider både inför den stundande högtiden och på arbetet. Trots allt finns det en del tid som kan ägnas åt andra saker. Att det skulle bli en vacker morgon stod klart redan när jag såg ut genom fönstret vid sjutiden i morse. Termometern visade strax över - 10 grader och snön glimmade och gnistrade där ute. Jag bestämde mig för att pröva på riktig vintercykling. Fyra lager kläder, två polotröjor, en fleece och så cykeljackan, på fötterna kängor. Så bar det iväg! Rätt snart fick jag värmen i kroppen och slutade bekymra mig över kölden, men jag var försiktig och tog mig med rätt så låga hastigheter ned mot Östermälarstrand och därefter mot Björnöbron. Därefter begav jag mig på de under andra årstider så härliga grusvägarna mot Gäddeholm, ett grusparadis i miniatyr vår, sommar och höst. Men nu hade leden förvandlats till ett isigt och slirigt helsike. Sakta gick det och jag gjorde mitt bästa för att ta mig fram helskinnad. Jag letade efter stråk med ...

Vintern och att "lättpimpa" en crosshybrid

Bild
Ute täcker snö marken. Väder och nederbörd växlar dag för dag men det måste ändå konstatera att det är vinter.  Det har inte getts så många tillfällen till cykling den senaste tiden, med årstiden kommer andra saker i förgrunden.  Det blir ,est pendling till och från jobbet, en tur jag brukar förlänga från 2,3 km den närmaste vägen till 5 kilometer.  Det blir ca 10 km per dag vilket inte är mycket, men nog ändå kan kallas lätt vardagsmotion. Men fortfarande hoppas jag att det kan bli en längre tur en ledig dag med hög blå himmel, rimfrost och inte alltför mycket snö, kanske i mellandagarna om inte förr. Tankarna kring cykling står knappast stilla. Jag kollar upp nya modeller, mest gravel bikes, inför det planerade köpet i vår, förhoppningsvis så tidigt som möjligt på året, me...

Is, frost och kalla vindar

Bild
Tidigt i morse hade jag nog inga egentliga planer för dagen annat än att gå på ett möte, som blev inställt visade det sig senare Mina ögon föll på en blogg i mitt Facebook-flöde om en grupp "dårar" som gjort en rejäl tur med -12 grader och fem lager ovanpå kroppen. Och här satt jag med en rykande kaffekopp och huttrade...inomhus! Vad är man för karl egentligen? Karln i fråga började plocka fram cykelkläder, cykeldatorn och förstås vattenflaskan. Nån stund senare bar det iväg. Kallt var det, strax under nollan och grått. Solen syntes sannerligen inte till.  Ett blekt ljus silades sparsamt genom de blytungamolnen och gråvita dis som brett ut sig över landskapet. Jag styrde kosan norröver ut på småvägarna bortom Tillberga och hittade en avfartsväg på höger sida om vägen, på vilken jag hoppades kunna ta mig ti...

Into that darkness

Bild
Efter jobbet passade jag på att, tack vare det rätt hyfsade vädret,  att ta en cykeltur. Det blev drygt 26 km på småvägar, landsvägar och grus. Jag cyklade  först längs cykelbanan ut mot Hökåsen och därefter mot Tillberga via Hubbo kyrkan för att sedan, som jag först tänkt, ta grusvägen mot Mycklinge, men den visade sig vara en rätt otäck isbana, så jag fortsatte in mot Tillberga och ut på landet mot byn Äs som ligger på en åsrygg invid riksväg 56 mot Sala. Där hittade jag en fin grusväg som tog mig över 56:an under en vägbro. Den väg jag följde slutade på en gårdsplan vid ett hus, så jag fick vända. Nästa väg jag tog mig ut på var rejält gropig och full av istäckta  vatten samlingar men jag tog mig ändå framåt utan några större problem. Mörkare o...